Den här sången, skriven av Beathe Krueger, är en allvarlig sång om Guds sanna vilodag. De flesta kristna idag går i kyrkan på söndag, men Bibeln är helt tydlig med att den sjunde dagen, som motsvarar lördagen, infördes vid skapelsen – och har inte ändrats sedan dess. Under de första århundradena efter Kristus skedde dock en gradvis övergång från lördag till söndag, vilket visar att söndagen är en tradition som skapats av människan.

Bibeln säger oss att i slutet av världshistorien kommer det att ske ett så stort bedrägeri att till och med de utvalda nästan kommer att förledas på avvägar. Detta bedrägeri handlar om vem du ger din auktoritet till: Guds ord eller mänskliga lagar och traditioner. Det är här som lördag/söndag kommer att ha stor betydelse. Bibeln kallar detta falska religiösa system för Babylon, samtidigt som den erkänner att det finns otaliga trogna människor i systemet. Han vill dock inte att de ska gå under. När han beskriver det andliga Babylon säger han att det har fallit. Men samtidigt uppmanar han sitt trogna folk att lämna Babylon innan det är för sent.

Det är precis därför Beathe skrev den här låten. Av kärlek till sina kyrkokamrater som följer traditionen i stället för Guds lag. Den här sången har följande lydelse: Ta dig därifrån innan det är för sent!

(Svensk text finner du nedanför videon)

Varje sabbatsdag
Det finns ett mäktigt ljus i det fjärde budordet,
som visar oss rätta vägen
till den dag då vi skall vila,
när vi har blivit trötta.
Ja, den sjunde dagen var redan från början
den dag som Gud välsignade.
Och på vår jord, där människor bor,
där människor samlas kring Guds ord.
Åh, vår Skapare är så god och stor,
varje sabbatsdag.

Ja, när allt var som bäst
Och mänskligheten fanns i Eden.
Då gav Gud det som ska bli människans prövning,
Han gav dem Sabbatsfriden.
Vi får Guds frid och Guds kärlek,
den förseglar själva dagen,
och djur och människor, luft och vatten,
ja allt som Gud kan välsigna,
det är välsignat över hav och land
varje sabbatsdag.

Men när fienden såg ett särskilt ljus
från bud nummer fyra;
att vi blir helade och vårt sinne förnyas,
när vi följer budets ord.
Då tog han fram Herrens fjärde bud,
och ändrade vilodagen.
Han gjorde så, med hat och förbittring,
och söndagen kom att bli Herrens dag:
Vilddjurets märke finns nu bland folken,
som en falsk vilodag.

Det har alltid varit så att med tiden
så kan vi människor glömma.
Så den sjunde dagen glömdes nästan bort;
gick oss nästan ur händerna.
Ändå fanns det några få, och på dem såg Gud.
De följde allt ljus.
“De har mitt ord, de tror på mig”;
Valdenserna bodde i bergen,
Och Gud har alltid haft sitt folk på jorden
Varje sabbatsdag.

När vår Frälsare kom till denna jord,
älskade han sabbatsdagen,
och han såg att lidandet var stort,
och hörde suckan och klagan.
Han gick omkring och gjorde goda saker,
Han är Sabbatens Herre.
Och Jesus sade att Herrens dag
kommer alltid att vara Herrens sak,
“Den skall bevaras efter min Faders behag”,
varje sabbatsdag.

Några kommer att vara kallade,
till att sprida budskapet,
om Guds dom och om fruktan för Gud;
om att Babylon har fallit!
Ett mäktigt rop, och med Andens dop
Varningen ska nu ljuda.
Och de som vill ska få förenas
i Guds sanna sabbatsförsamling.
Den kommer att återspegla Guds härlighet
varje sabbatsdag.

Och när denna kamp är över,
och döden står som förlorare,
och varje varelse med sin mun bekänt,
att Jesus är vår skapare.
Då skall vi mötas i Guds rikes stad.
med glada segerröster.
Varje troende från denna jord
ska prisa Gud tillsammans med änglar i kör.
Vi ska sjunga högt: “Vår Gud är stor!”,
varje sabbatsdag.