Läsa, lyssna och förstå
VIKTIGA FRÅGOR
1. Varför är detta viktigt för dig?
2. Vad är Sabbaten?
3. Spelar det någon roll vilken dag vi firar Sabbaten på?
4. Varifrån kommer helighållandet av söndagen som vilodag?
5. Sabbatens profetiska betydelse
3. SPELAR DET NÅGON ROLL VILKEN DAG VI FIRAR SABBATEN PÅ?
Många människor som blir varse om Sabbatens betydelse reagerar med likgiltighet, förakt eller till och med ilska. De säger kanske: -Vad spelar det för roll vilken dag vilodagen infaller på? Lördag eller söndag, det kan väl inte ha någon avgörande betydelse?
En sådan åsikt finner inget stöd i Bibeln. Vi läser i Markusevangeliet 2:27-28, ”Och han sa till dem: Sabbaten blev till för människans skull, och inte människan för sabbatens skull. Därför är Människosonen Herre också över sabbaten.”
Det står skrivet i Hesekiel 20:12, ”Jag gav dem också mina sabbater som ett tecken mellan mig och dem, för att de skulle inse att jag är Herren som helgar dem.” Sabbaten är alltså Herrens dag. Den tillhör Honom. Den utgör ett tecken på vår gemenskap med Honom, Han som är alltings skapare.
Att hålla Sabbaten är så pass viktigt att Gud tagit med det som ett av de tio budorden. Brott mot något av dessa bud betraktas som synd. Och syndens lön är döden. ”Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre”. (Romarbrevet 6:23)
Att lagen fortfarande gäller blir vi varse om genom Skriften. Om detta säger Jesus: »För sannerligen säger jag er: Förrän himmel och jord förgås, ska inte en minsta bokstav eller en enda prick i lagen förgås förrän allt har skett (Matteusevangeliet 5:18). Notera också att inga förändringar får göras i lagtexten.
I Uppenbarelseboken 22:14 läser vi följande:
”Och se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge åt var och en efter hans gärningar. Jag är Alfa och Omega, begynnelsen och änden, den förste och den siste. Saliga är de som håller hans bud, så att de får rätt till livets träd och får gå in genom portarna i staden.”
När vi blickar framåt i tiden, till den tidpunkt då Guds folk träder in i ”den nya staden”, alltså Guds eviga rike, ser vi att det är endast de som håller Guds bud som släpps in. Lagen är alltså både viktig och evig, men här måste vi lägga till att vi själva inte i egen kraft kan hålla lagen. Detta är bara möjligt genom att vi föds på nytt, genom att vi låter Guds ande bo i våra hjärtan. ”Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot.” (Sakarja 4:6).
Genom allt detta förstår vi att Sabbaten, d.v.s. sjunde dagen (eller lördag, fredag solnedgång till lördag solnedgång) är den minnesdag som Gud instiftat som helig. Det är den dag vi ska tillbe Honom. Den utgör ett tecken på Hans auktoritet. Ändå helighåller de flesta kristna, som vi sett, söndagen som den sanna vilodagen. Tvärsemot Guds eviga lag. En synd som är straffbar med döden. En synd som innebär att vi inte får träda in i Guds eviga rike. Hur har denna situation kunnat uppstå? Varifrån kommer söndagsfirandet ifrån?